Idag är premiärdagen, Way out west festival (och när jag tänker på hur det uttalas så tänker jag på hur hon i Glasvegas säger det på spotify.. så att ni vet)

Jag är faktiskt riktigt taggad och det ska bli jätte roligt! Enda som är är att jag har FETASTE träningsvärken i vaderna och resten av kroppen. Jag vet inte hur mycket jag gick igår. Men skulle möta Karin igår och kan mycket stolt säga att jag ledde dom från järntorget (tänk på att karin har varit i gbg typ 2 ggr innan) till kungsgatan där jag så duktigt mötte upp dom efter att ha mer eller mindre sprungit från valand. Detta gör att min träningsvärk från lindyhopen inte blev mycket bättre.. Men det var riktigt roligt att träffa världens bästa karin igen och ska nog träffa dom idag igen !

Men som sagt hoppas att dom har en stol där för annars kommer jag nog kollapsa i nån artist famn.. Av olycka eller ren tillfällighet är en annan sak hehe moha

"Det här skrev jag för din telefonsvarare.
Jag har inte lång tid på mig, max fyra minuter kvar.
Tar det mer än så kan du väl snälla ringa upp, så jag kan fortsätta berätta allt som jag har glömt.

Jag blir sentimental så fort som det blir morgon eller natt.
Någon har stulit mitt hjärta, ersätt det med en attrapp - en mekanisk bomb som tickar, hysteriskt mycket.
Det här är ingen kärleksdikt. Jag vet vad ni tycker om det. "

Navid modiri - telefonsvararen. <3